IQ-skillnader mellan världens länder

Från Deletionpedia.org
Hoppa till: navigering, sök

Mall:Källor avsnitt Mall:Sffr Mall:Kontroversiell

Förekomsten av IQ-skillnader mellan världens länder är en kontroversiell forskningsfråga.

Richard Lynn, professor emeritus i psykologi vid University of Ulster och Tatu Vanhanen, professor emeritus i statskunskap vid Tammerfors universitet har med hjälp av IQ-tester, litteraturstudier och utvärderingar av studieresultat skapat uppskattningar av intelligensnivån i många länder. Resultatet har kritiserats för teoretiska och metodologiska brister.

Undersökningar

Artikeln "Average IQ values in various European countries" (1981) av V. Buj är den enda internationella studie som under en kort tidsperiod jämfört intelligensen i olika länder med hjälp av samma IQ-test. Den genomfördes förmodligen på 1970-talet i de största städerna i 21 europeiska länder samt i Ghana. Enligt Rindermann (2007)Mall:Källa saknas är studien av tvivelaktig kvalitet och informationen om hur den genomfördes är knapphänt. Korrelationen med övriga mätningar av nationell intelligens, med undantag för PISA-testet, är emellertid hög.[1][2]

I IQ and the Wealth of Nations (2002) listade Richard Lynn och Tatu Vanhanen den genomsnittliga IQ-nivån i världens länder. Bokens resultat byggde på IQ-tester från 81 länder och i 104 av länderna uppskattades istället IQ baserat på intelligensnivån i omgivande länder. Siffrorna justerades för flera faktorer, bland annat för Flynneffekten. Susan Barnett och Wendy Williams kritiserade boken för att bygga på "godtyckliga antaganden och selektiv manipulering av data" och menade att jämförelser mellan länder var "praktiskt taget meningslösa".[3]

Flynn & Vanhanen reviderade resultaten från den tidigare studien i boken IQ and Global Inequality, som istället lutade sig på IQ-test från 113 länder. I artikeln "National IQs updated for 41 Nations" (2010) gjorde Lynn ytterligare en revidering och presenterade nya beräknade genomsnittliga IQ-nivåer för 25 länder där datan tidigare hade byggt på uppskattningar baserade på grannländers intelligensnivå.[4]

Internationella studieresultat

Enligt Rindermann (2007)Mall:Källa saknas är korrelationen mellan internationella studieresultat och uppmätta resultat av nationell IQ mycket hög. Fördelen med undersökningar av elevers prestationer är att de är standardiserade tester som pågår under en begränsad tidsperiod, medan IQ-testerna har fördelen att de även inkluderar äldre personer.[1] Även Lynn och Mikk (2009) fann en liknande hög prediktiv förmåga och korrelation mellan PISA-testet 2006 och de uppmätta IQ-nivåerna i olika länder i de två böckerna av Lynn & Vanhanen.[5]

Se även

Referenser

  1. 1,0 1,1 Rindermann,H. (2007). "The g-factor of international cognitive ability comparisons: The homogeneity of results in PISA, TIMSS, PIRLS and IQ-tests across nations". European Journal of Personality, 21, 6. ss. 67−706 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/per.634/abstract
  2. Buj, V. (1981). "Average IQ values in various European countries". Personality and Individual Differences, 2, ss. 168–169
  3. Mall:Cite journal
  4. Mankind Quarterly, Vol. 50, No. 4 (Summer 2010) pp. 275-296, "National IQs updated for 41 Nations", Richard Lynn. http://www.mankindquarterly.org/summer2010_lynn.html
  5. National IQs predict educational attainment in math, reading and science across 56 nations, Richard Lynna & Jaan Mikk, Intelligence, Volume 37, Issue 3, May–June 2009, Pages 305-310

Mall:Enwp